Neuropsykiatrisk utredning
Autismspektrumtillstånd: Autism är en funktionsnedsättning som påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Den som har autism har svårigheter med samspel och kommunikation och har begränsade och upprepade mönster i beteenden, intressen och aktiviteter. Det finns stor variation i symtombild och svårighetsgrad. Skillnader kan också bero på ålder, kön, allmän begåvningsnivå och språklig förmåga.
Symtomen är tydligast under uppväxten, men med träning och stöd kan man i vissa sammanhang kompensera för de svårigheter man har.
De flesta med autism har en genomsnittlig begåvning, men alla begåvningsnivåer från särbegåvning till svår intellektuell funktionsnedsättning förekommer.
Vid autism finns följande symtom, enligt DSM-5:
- varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och socialt samspel
- begränsade och repetitiva (upprepade) mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.
Intellektuell funktionsnedsättning är en utvecklingsavvikelse som har sin begynnelse under utvecklingsperioden och som inkluderar både intellektuella och adaptiva funktionssvårigheter inom de kognitiva, sociala och praktiska domänerna. Följande tre kriterier måste vara uppfyllda:
A. Brister i intellektuella funktioner såsom slutledningsförmåga, problemlösning, planering, abstrakt tänkande, omdöme, studieförmåga och förmåga att lära av erfarenheter vilket styrks via såväl klinisk bedömning som via individualiserad, standardiserad intelligenstestning.
B. Brister i adaptiv funktionsförmåga vilket leder till att personen inte når upp till den utvecklingsmässigt och sociokulturellt förväntade nivån av personligt oberoende och socialt ansvarstagande. Utan fortlöpande stödinsatser begränsar bristerna i adaptiv kapacitet personens fungerande i ett eller flera vardagliga avseenden såsom kommunikation, social delaktighet och självständighet inom ett flertal livsområden som hem, skola, arbete och samhälle.
C. Bristerna i intellekt och adaptivitet visar sig under utvecklingsperioden.
Adhd är en engelsk förkortning och står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det betyder ungefär ”problem med uppmärk- samhet och överaktivitet”. Bland vuxna har cirka 3 procent adhd. Hos vuxna med adhd är motorisk överaktivitet mindre vanligt än hos barn.
Vad innebär en adhd-diagnos?
Att som vuxen få veta att man har adhd kan kännas ovant, men också skönt. För de allra flesta som har adhd är det bra att få en diagnos.
• När du har en diagnos kan du få stöd om du behöver.
• Det kan också vara skönt att få en förklaring till varför vissa saker är svåra för dig.
• Om du berättar för andra om din diagnos kan det bli lättare för dem att förstå dig (socialstyrelsen).